Så, efter 120 averkade mil är jag äntligen hemma igen. Igentligen inte äntligen men iafl hemma. Hade helst velat tryckt in jonathan i bilen och tagit hem honnom också, men man får ju tyvärr inte alltid som man vill...

Jag har alltså varit i Luleå, på annhörighetsdag på Jonathans regemente F21. Jag och Jonathans familj åkte upp i fredags och hem idag. Många många tallar hann jag se haha.

Vi kom upp fredag kväll vid 20 tiden, mitt enda mål just då var att försöka äta så fort som möjligt. Blir så ruskigt grining när jag får lågt blodsocker haha. Det blev en tripp på max innan jag och Jonathan blev avsläppta på F21, han skulle sova i ett tält i skogen och jag i deras logement (flygbassäk för att vara exakt).

Tidigt på lördag morgon vaknade jag med äcklig huvudvärk efter nästan ingen sömn alls, sov nämligen tillsammans med två tanter som snarkade så högt att väggarna skallrade. Vidrigt var det, övervägde att trycka en kudde för ansiktet på dem. Istället somnade jag med mina fingrar i öronen och kudden över huvudet.
Efter en massa klagande att jag skulle byta rum om de inte åkt hem på kvällen (vilket de gjorde) och virrande efter frukost och till den sal vi skulle få lyssna på information om F21 och de värnpliktigas värksamhet.
Jag skickade ett medelande till Jonathan som löd så här : Snark och han svarade att jag hade hittat rätt haha, byggnaden vi var i går under namnet Snarkan hos de värnpliktiga haha.

Efter den persen att lyssna på varför de inte får den utbildning de ska ha med dumma bortförklaringar som jag inte orkar gå in på nu så mötte vi upp Jonathan och såg på flyguppvisning.



De klagade på att de inte hade råd med deras utbildning, istället slänger de iväg 100 000 på en flyguppvisning för de annhöriga? Idioti.



Jag och Honey under flyguppvisningen, gissa vem som frös mest? Inte han iafl, inte än.

Resten utav dagen blev vi runt visade utav Jonathan på området, efter lunch och jag hade bytt skor haha.



Jonathan illusterar hur man skjuter hahaha, eftersom de inte har pengar till ammunition.



Uppe i tornet där Jonathan sitter dagligen med metreologerna.



En del utav hans utsikt.



Ser ni snöhögarna?



Det är tälten de sover i i fält och då anhöriga kommer och kickar ut dem.

Men tyvärr så pga av att Jonathan trodde de skulle ätit i matsalen i veckan men vart utskickade i kylan stående ovh väntades på UH som tränade på att laga mat i bara tshirt och m90 i 1h  så mådde han inte bra. Han fick feber som steg mer och mer under eftermiddagen.
Efter lite letande så fick han tillstånd att sova i sitt logement och lite mer letande efter nissen som låste dem och då skulle låsa upp Jonathan så kunde vi åka till stan och äta middag. Mysigt, men rätt snabbt trött som både jag och Jonathan var av olika anledningar så åkte vi tillbaka.



Har har Jonathan spenderat sin tid sen 20 igår. Han fryser iafl inte längre så febern går iafl inte upp. SOldatprov på tisdag han vill bli frisk till så det är bara att hoppas.

Jag gick till "min" kasärn och såg på melodifestivalen med flygbassäk. Det var roligt då jag upptäckte de flesta var Östersundare. En sthlmare sa så här:

"Snart kommer de ta ned den svenskaflaggan ifrån kungahuset och sätta dit en jämtlänsk."

Han klagade på att alla var Östersundare haha.

Jag brydde mig inte särkskilt mycket om vem som vann melodifestivalen, vem som helst utan Christer Sjögren så rätt låt vann då haha.
Fick sova ostört inatt och i morse sa jag hej då till min bebb som nu mår bättre tack och lov.

En sväng förbi farfar i Umeå och kl 16 var jag hemma igen, nu hoppas jag inte jag ska åka så lågtn på ett tag.