Charlie gör slut med sin flickvän sedan länge och chockas av beskedet att hon har förlovat sig med sin näste pojkvän. Detta mönster upprepar sig och förväntansfulla, ensamstående kvinnor söker upp honom för att de ska "smittas" och också få gifta sig. Allt detta är underbart - tills han träffar "den rätta"

Ok 95% utav tiden består av bröst och sex. De resterande 5% delas utav huvudpersonen Charlies bästa vän som är en mycket irriterande irriterande karaktär som spelas av Dan Fogler och själv handlingen och pingviner. Hårt draget.

Jag har svårt att skilja på bästa vännes karaktär och alla roller som Vince Vaughn spelar. De är identiska skämt och minspel. Undrar vart inspirationen kommer ifrån?


Lika som bär?

Annars är storyn söt med en ganska imponerande Jessica Alba och han som spelar Charlie som jag aldrig sett förut i en film. Hade inte pingvinerna varit med hade det dragit ned allt, men har vi inte sett det förut? Pingvintemat kommer igen ifrån 50 dates. Medevtet eller inte så fungerar det. Nått med pingviner gör att de passar i kärleksfilmer.

Kan man känna sig mer ensam än när ens andra halva just har åkt ifrån en? Jonathan sitter nu, eller snarare ligger i sin kupé påväg upp till Luleå för näst sista gången i sitt liv, iafl vad vi vet just nu haha. Snart slipper jag säga hej då varje vecka och se hans sorgsna ögon när han inser helgen snart är slut. Inte länge kvar alls nu....

Så jag har tröstätit daimglass och sett på tv efter världens bästa helg. Våran tre års helg, som visade sig bli över alla förväntningar, eftersom jag inte hade några förväntningar mer än att vara Jonathan nära.

Detta sågs ikväll iafl:



Parlamentet tv4

Visst det har väll varit lite små roligt så där genom åren men har aldrig följt det, utan det har mest blivitt när jag råkad zappa förbi tv4 och inget annat har funnits på tv att se.
Men i vår har det varit lite anorlunda, Björn Gustafsson dök upp på min hornhinna i och med melodifestivlen och youtube clippen ifrån gamla parlamentet blev ett hett byte för mig. Så ikväll tänkte jag att nu jäklar ska jag se det live och jag måste säga jag blev ... besviken.
Det var inte lika alls roligt som alla gamla klipp, Björn kändes avslagen och skämten krystade. Pia och Glans var lika roliga som vanligt och den andra visste jag inte vem han var.
Men Björn? Vad hände?



Power of 10 Kanal5

Detta program var bland det fjantigaste jag någonsin sett, i klass med amerikanska tävlingsprogram.
Det går ut på att en person ska svara på 5 frågor och varje gång läggs en nolla bakom och om han gissar fel så förlorar han allt, självklart. 1000, 10 000 osv.
Frågorna är ställdra till svenska folket som fått svara ja eller nej på frågor som t ex "Har du svarat i telefon samtidigt som du har haft sex?" och den tävlande ska gissa hur många procent som svarat ja. Hans felmarginal sjunker i takt med att han kan vinna mer pengar.

Själva idén är ju rätt rolig och det är kul att höra hur många procent att svenskarna som kan tänka sig göra si eller så. Dvs det är frågorna som är roliga. Men mellansnacket mellan program ledaren Mikael Tornving och kvällens tävlande Per-Arne höll på att få mig att kräkas. De var så jäkla fjantiga och hade dumma kommentarer till allt. Ville bara skrika högt.

Nej aldrig mer!



Sanningens Ögonblick Kanal5

"Masiknjäveln ljuger" var kvällens tvälande Ulf kommentar då han åkt ur programmet då han "svarat fel" på frågan om hans fru var den bästa sexpartnern han haft. Haha ja jag vet då inget om det eller om lögndetekorn visat fel utslag, men för mig känns det obegripligt att han inte skulle svarat något annat än sanning då alla ändå får reda på om han ljuger om lögndetekorn visar på det. Han "förlorar" ju i alla lägen, lika bra att vinna 500 000 tusen på förudmjukelsen?

Kommenterna som välde in efter programmet var ungefär av samma sort. En del sa att allt bara var ett spelande utav skådespelare för tv och andra påpekade att lögndetekoter inte alls var 100% säkra och man skulle ge stackars Uffe hans pengar.

Spelar ingen roll om det var det ena eller det andra, är det inte underhållning på andras bekostnader som tv oftast gör? Är det inte det som folk gillar att se? Det jag undrar är om jag skulle ställa upp att svara 21 frågor om mig själv för att vinna 500 000 och jag svarar nog ja. Har inga större hemligheter jag skulle dö utav om det kom ut. Men det märks ju vilken kategori som frågorna riktar in sig beroende på ålder, äldre = pengar och yngre = sex. Hm?



En callgirls dagbok Kanal 5

Har denna bok som är skriven av Belle De Joure - En eskortflickas öden och äventyr och nu är det gjort en tv serie om henne. Måste bara säga att jo visst, den värkar väll ok att titta på, men inte alls om det ska handla om äldre män och snusk och sånt haha. Utan att försöka låta som en moralkärring. Men det underhåller inte mig att titta på s/m och liknande. Då håller jag mig till bokformen utav den då det blir ett mer avstånd istället för att se. Känns inte lika intimt.

Iafl kvällens avsnitt var underhållande då det inte var gamla gubbar och s/m, vilket skulle vara nästa vecka och då ska jag hålla mig borta. Belles stil känns väldigt mycket Carrie i första och andra säsongen utav Sex and the City.  Hon stannar upp och pratar hela tiden till kameran om hennes "jobb". Effektivt om man inte missbrukar det och om det blir långrandigt.

Det mest intressanta efter detta programm är alla kommentarer som kom på Kanal 5s hemsida. Moraltanter vs förespråkare. Själv säger jag att jag inte tror att unga flickor kommer tro att vara "hora" är jätte bra och alla satsar på detta yrke, men råkar man inte gilla det så låt bli att titta då? Därför man har man en röd knapp där man kan stänga av teven effektivt.

I en legendarisk tid av hjältemod kämpar den mäktiga krigaren Beowulf mot demonen Grendel och råkar ut för monstrets förföriska mors helvetiska vrede. Deras episka kamp formar den tidlösa legenden om Beowulf.

Nja den var ju inte sä jäkla bra inte, tyvärr. Själva historien är helt godkänd som faktist får en att intressera sig. Men animeringen... lämnar en del att önska sig. Hela filmen är ju animerad och ja, de kan animera explosioner och monster. Men människorna får ryckiga rörelser och munnar som inte hänger med i pratet.
Om man inte är lika kinkig på den biten som mig så är det nog en sevärd film, jag försökte mest att inte störa mig på alla roliga uttalningar av t ex Mjöd = Miiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiid.

Känns som jag kört runt hela jämtland, vågar inte skriva exakt för mina föräldrar lyckas ju läsa denna blogg haha. Lyckades efter många om och men landa hemma hos Nicklas för att se Rainman tillsammans med Natalie.

Hjärtlösa Charlie Babbitt förväntar sig en del av arvet efter sin avlägsna döda far. Men Raymond, hans institutionaliserade äldre bror, en bror han hittills varit ovetandes om, ärver hela förmögenheten. Raymond är autistisk med en begränsad mental förmåga inom vissa områden men med en genialisk gåva inom andra. När Charlie kidnappar Raymond, får de under resan tillbaka till Los Angeles lära sig en läxa om livet. Samtidigt som de övervinner varandras misstro bildas en stark förbindelse vid tankar på minnen, och en möjlig framtid tillsammans.

Vem har inte sett denna klassiker med underbara Dustin Hoffman? En film som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Visst den förskönar och gör allt till en söt socker dimma, men är det inte så en film ska vara? Samtidigt som man hela tiden känner den allvarsamma bakgrunden.

Varför görs inte så här bra filmer idag?

Av någon anledning så har jag stigit upp före kl 7-8 varje dag denna vecka. Det som är otroligt är att jag fortfarande inte deckar på kvällarna eftersom jag inte somnar före kanske 12-01. Jag är en person som behvöer väldigt mycket sömn. Det börjar jag känna nu också, en konstant svidande känsla i ögonen, men det är nog igentligen bara för att Jonathan har kommit hem med sitt hårgegg som svider något så fruktansvärt när de kommer i kontakt med ögongen haha.

Nog med skitsnack så myste jag med Nina igår. Vi svullade kakor och såg på Napoleon Dynamite eftersom hon inte sett den och det är ett måste. Hon skrattade ungefär lika mycket som mig, vilket betydde hon gillade den också tur nog. Man måste gilla den ^^.

Nu är Jonathan någonstans på fjället och kör skoter, jag ska plugga mikrobiologi och inte försöka dö av tristess.


Streptococcus pneumoniae, kan orsaka lunginflammation, sepsis, meningit och öroninflammation.
En utav de 5000 undergrupperna i den Streptococc familjen. Undrar hur många jag måste lära mig?

 

Efter ett missförstånd i natt (jag trodde jonathan sa bio, men han sa igentligen vi) så ska jag och jonathan på bio ikväll. Eftersom denna stad inte är känd för sitt breda utbud på biofronten blev det efter lite kikande denna film (den enda jag och jonathan inte sett eller som inte var en disneyfilm):
Cloverfield.

Den värkar lite lagomt inspirerad utav I am Legend? och så där lagomt hemsk för att jag ska våga se den. Men vi får väll se efteråt, hur mycket jag igentligen såg utav den haha. Vet inte hur många gånger jag tittade bort under I am legend, jag är feg jag vet...

Ok, jag börjar bli orolig... Läste lite recensioner ifrån andra bloggare om denna film och antingen hatade de den eller älskade den. Ingen medioker film alltså.

 

En ung man vid namn Tristan försöker vinna byns skönhet genom att lova henne en stjärna som fallit från himlen.

Hans resa tar honom bortom byns murar till ett mystiskt och förbjudet land. När Tristan hittar"stjärnan"upptäcker han att det faktiskt inteär en bit meteorit utan en arg skadad tjej vid namn Yvaine som inte alls har någon lust att dras runt halva världen för att presenteras för någons flickvän. Men Tristan är inte den ende som letat efter "stjärnan".

Rätt korkat igentligen, men när jag och Jonathan gick för att se filmen Guldkompassen så var det i själva värket denna film jag hade i tankarna.
Så i lördags tvingade jag iväg Jonathan till Åre med mig för att hyra denna film och jag blev inte besviken, den var lika bra som jag hade föreställt mig!
Lite kärlek, en nypa fantasy och en stor portion humor, det var precis vad jag behövde.
Robert de Niro som kapten gör hela filmen +  geten då.

En underbar film som faktist inte är särskilt känd som jag såg igår, i hennes skor heter den.
Den är en rätt så ovanlig film i sin genre, den handlar inte om en relation mellan en kille och tjej, utan om två systrars band.

Maggie och Rose är systrar men totala motsatser. Maggie är lillasystern som vet hur hon ska få precis allt hon vill - men inte hur hon ska behålla det. Rose är storasystern, ordentlig och ansvarsfull, som vet allt om att vara duktig men inget om att vara lycklig. När Maggie förför Roses pojkvän får Rose nog och kastar ut henne ur sin lägenhet och ur sitt liv. Men när det gäller systrar så är det inte så enkelt att bara klippa banden...

Det låter ju så himla putti nuttigt, men fakist det fungerar. Så mycket bakomliggande meningar att man blir chockad då man ser extra materialet och reggisören berättar om hur de har tänkt.
En sån sockerrosa film med massor under ytan. Du kan inte annat än älska det.

I lördags såg jag och Jonathan på filmen I am Legend.

2009 utvecklades KV-viruset i ett New York-labb, men det muterade okontrollerat, spreds och förvandlade människorna till blodtörstiga varelser. Tre år senare jobbar den enda osmittade människan i New York, forskaren Neville, fortfarande på att ta fram ett botemedel.

När jag gick ut ifrån biomörkret hopade sig så många frågor i mitt huvud, så mång klaffel har jag aldrig sett. Men trots det så är det faktist den bästa film jag sett hitilst i år. Den hade samma krampaktiga grepp om min mage som The Shining.

Jag har förövrigt svårt för filmer som hela tiden har "hopp effekten" dvs jag hoppar en halvmeter upp ur bio stolen. Bara för att den lyckades hålla min puls uppe i 200 filmen igenom, men jag är ju ganska så lättskrämd endå.
 
Ok om jag ska beskriva filmen så gör Will Smith en ruksigt bra roll. Hans ensamma dialoger med sin hund och skyltdockor får mina nackhår att resa sig. Dock så fungerar inte slutet för mig, alldeles för många utav klaffelen gör sig på mind då. Och är det någon trend att filmer ska sluta som denna gör nu? Har filmbolagen insett att vi är less på filmer som exakt följer det dramaturgiska mönstret så de ändrar lite på slutet. Ja nått har de föröskt göra iafl, och jag vet inte om jag gillar det eller inte.

Sammanfattningvis utav mina lösrykta funderingar så rekommenderar jag denna film. Snyggt gjord och hyffsat oväntad.

Charlotte, Carrie, Samantha & Miranda

Då var min 2 veckor långa kärleksaffär med Sex and the city över. 6 säsonger har plöjts igenom och jag kan bara säga att ovanligtvis så blev den bara bättre och bättre.

Jag älskar hur de har filmat och hur serien mognar tillsammans med karaktärerna istället för att spåra ur totalt. Så det är nästan sorgligt att nu sista avsnittet rullat förbi, för det var värkligen kärlek vid första ögonkastet.


Aidan & Carrie

Hade det inte varit för sista avsnittet så hade jag aldrig kunna förlåta att Carrie släppte Aidan ifrån sig. Den skönaste karaktärerna utav dem alla, men han var för bra för att vara san tyvärr.

Mr Big lyckades ju mogna på sig 6 säsonger för sent, men hey! Bättre sent än aldrig, eller vad det är man nu säger?


Carrie and Mr Big