Jag tänker inte ropa hej fören jag är över bäcken, dvs jag tänker inte ta ut segern i förskott innan ett kontrakt för en ny lägenhet är skirven. Men varje gång jag lägger in en intresseanmälan eller ringer på en annons så hoppas, hoppas, hoppas jag att den som hyr ut inser vilken underbar hyresgäst vi skulle vara. Vi är tom tystare än var pansionärstanten som bor granne med oss är.
Men sällan får vi ens chansen att visa då de flesta inte tar in ungdomar som hyresgäster synd nog. Den attityden blir jag så less på! Vi får inga jobb för vi har inga erfarenheter som gills och ingen lägenhet för att vi är unga. Snacka om diskriminering. När ska de unga som ska ta över världen få visa sina framfötter? Och endå klagas det bara på hur lata vi är.

Iafl, om vi lyckas få en ny lägenhet ilket jag hoppas på ska jag invistera i två nya saker till den lägenheten. Dessa två ljuvliga pads och tops behållare från Lisbeth Dahl som man kan köpa från Chique!