Kanske blir bra endå?

Vad hopplöst allt kändes helt plötsligt. Jag får inte till håret alls, jag förstår inte vart det där småhåret hon använde till "luggen" tagit vägen. Rymt under natten? Frisyren ser fortfarande hyffsat ok endå fast jag inte får till det. Det är nog besvikelsen över färgden som gör att det bara blir to much. Uhh.

Men medan jag skrev det översta ringde Nina från Slåttergården och undrade om jag kunde jobba söndag kväll. Och vips så har jag råd med att färga håret.

Nu käns allt så mycket bättre igen. Hon kanske läste mina tankar. Det var ett tag sen jag jobbade, men det är kommer nog gå bra.
Visst tänker en del hur jag hinner jobba samtidigt som man tentar pluggar. Men klart man har tid när man inte gör något annat, när man lägger upp tiden så när andra ser på tv/umgås med vänner så jobbar jag istl. Det funkar rätt bra. Så länge man inte tar på sig för mycket, men det har jag aldrig gjort hitilst. Man får vraka lite, en söndag ger mer än en onsdag tex när man måste se över tiden.

Ska sluta gnälla nu, knuten i magen löstes upp litegrand och nu blir det lunch + fortsätta plugga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0