13 februari
Vaknar upp i ett Duved som är gråmulet och småkall. Pappa hade brått ut på fjället så det var bara att kasta på sig kläder och sätta sig på skotern så bar det av mot Körsjön. Anledningen till all brådska var att pappa ville pimpla. Efter att jag ätit mig less på grillad korv, varm choklad, mackor och ballerinakex + fredrik kört runt runt runt på sjön och pappa fått upp fyra fiskar begav vi oss hem igen. 4h var vi ute och jag hann bli rejält frusen, det snålblåste.

14 februari
Alla <3 dag. Jonathan ringde från Chamonix och vi lyxade med ett telefonsamtal dagen till ära. Mysigt men saknaden är enorm. 6 veckor har gått på onsdag, bara 6 veckor kvar då.
Pappa och min lillebror Fredrik försvann upp på fjället och jag och mamma roade oss framför vinterstudion. Inga svenska framgångar tyvärr.
Meldoifestivalen då, ja vad ska man säga. Jag var den enda tydligen som missade de förtajta byxorna, men jag gillade lasses låt bäst av de i startfältet som inte var något att hurra för. Men det förväntade jag mig inte heller.

15 februari
Strålande sol och vindstilla. Dagen man drömmer om och väntar på var äntligen kommen. Efter att ha sett Helenas efterlängtade och välförtjänta VM-guld och Björndhalens 86:e VC seger och 12:e VM-guld packade jag, mamma och pappa oss på skotern och begav oss ut med siktet mot Renfjället. Fredrik försvann hem med Nabotåget till fjällan.
5 mil blev det totalt genom vackra fjällvidder. Tyvärr finns korten på pappas kamera hemma hos dem. Längtar tills Jonathan kommer hem så han kan visa oss runt så vi slipper skumpiga leder.

Nu har jag pratat med Jonathan på Skype medan Beck varit på i bakgrunden. Jag lyckas missa det varje söndag nuföritden. Saknar Jonathan grymt mycket, huva.

Imorgon är det CASE-dag på skolan. Vi kommer få en massa fall som vi ska "lösa" och planera allt som behövs göras för de sjukdomarna. Antagligen ångest eller befriande för det kommer visa hur mycket jag kan av de sjukdomar som gått som föreläsningar så här långt.