Har haft en större klump i magen sen igår som inte vill gå bort. Den har tillkommit av olika anledningar, mest just nu för jag saknar så oerhört att inte kunna krama jonathan när jag vill. Han är mitt syre när jag mår som jag mår nu. När jag får svårt att andas.

Trotts det så har jag varit på skolan och tillbaka, hade en kort farmakologi föreläsning. Mest om sånt vi redan gått igenom. Känns som jag kan det jag borde kunna.

Nu ska jag lägga mig under täcka och se på Beowulf och försöka överleva till kl 22 ikväll. Underligt hur man kan vara så beroende utav en annan person. Lite läskigt igentligen hur man kan lägga hela sitt hjärta i en annans händer och riskera att den krossar det. Risken som är värd att ta...